1992, 13 år
Jag börjar högstadiet. Cyklar till skolan för första gången, tidigare har skolan legat nära hemmet och i en mer känd miljö. Nu vidgas området jag rör mig i kraftigt och på ett sätt som gör mig otrygg. Jag är rädd för vilka som ska stå vid entrén på morgonen. Man kunde se från cykelparkeringen vem som var där, så promenaden från parkering till entré var antingen en lättnadens suck eller en golgata mot nya obehagligheter.
1993, 14 år
Inga specifika minnen från året, gick i 7:an börjar 8:an
1994, 15 år
Inga specifika minnen här heller, gick i 8:an börjar 9:an
1995, 16 år
Jag slutade 9:an. Hade länge haft en märklig relation med M som gjorde mig ofri. Kände ansvar för hennes välbefinnande och det resulterade i att jag ofta gjorde olika val med henne i åtanke, Istället för att tänka på vad jag själv ville göra, mådde bra av, tyckte var kul. På skolavslutningen i 9:an skulle alla "gå på stan", antagligen festa och dricka. Jag hade inget behov av det men kom överens med M om att vi skulle åka till stan tillsammans eftersom hon inte hade något eget sammanhang, eller tillträde till mina sammanhang om jag inte var med. Det slutade dock med att jag ställde in allt. Det blev plötsligt så att vi skulle åka och hämta våran efterlängtade valp Herman (även kallad Herr Brun) på avslutningsdagen och jag ville förstås följa med. Detta resulterade några veckor senare i ett samtal mellan mig och M där hon anklagade mig för att ha förstört hennes avslutningsdag som hon längtat så efter. Jag minns att jag nu för första gången i mitt liv tog till en skarp ton och talade om för henne att hon får göra vad hon vill och att jag måste få göra det jag vill, att saker och ting kan förändras även om man kommit överens om något och att det måste man kunna ta. Hon grät och jag minns att jag var ganska oberörd. Jag kände nog en viss lättnad över att jag äntligen avsagt mig ansvaret för henne. (Relationen med henne återkom i 19-års åldern då vi båda praktiserade på samma ställe. Samma scenario spelades upp. Jag hittade sammanhang och vänner och hade kul, hon tog sig inte in. Denna gång förstod jag att det inte var mitt ansvar, utan att hon hade svårigheter, men det var ändå en prövning, med mycket dåligt samvete. Relationen avslutades inte på allvar förrän jag flyttade till Göteborg 2001. Jag visste att hon tidigare flyttat till Göteborg och mejlade henne att jag också skulle flytta. Men då hade hon avslutat sitt mejlkonto och jag hade ingen kanal för att kontakta henne, så där tog det slut. Men då och då tänker jag på henne och undrar vad hon gör nu, hur hon mår och framförallt hur hon uppfattade vår relation. Minns hon mig som den skurk jag ibland kände mig som?
1996, 17 år
Min mormor Margit dog detta år. Det var en helt fruktansvärd period. Jag stannade i Alingsås efter jullovet, och fick hålla mormor i handen när hon dog. Jag var helt knäckt. Det enda jag minns av begravningen är att jag inte kunde sluta gråta att jag lyckades sjunga en sång tillsammans med min moster och att "Jesu bleibet meine Freude" spelades på orgel. (http://www.youtube.com/watch?v=z4BTvOtXKd0&feature=related)
Jag börjar gråta direkt om jag hör den idag. Ren och skär sorg är förknippad med denna melodi.
Detta år går jag ut första året på gymnasiet. Hade hamnat med mitt gäng igen, skönt. Disco på skolan inne i stan (åkte numera buss) och jag blev full för första gången. Min bror hade köpt ut mellanöl, punköl, och jag spydde redan vid busshållplatsen. Minns att jag ramlade baklänges inne i skolans café och att det var både skrämmande och roligt. Mitt gäng låg några år före mig på grund av min relation till M. Dom tog väldigt bra hand om mig i denna nya vuxnare värld, berättade om sina erfarenheter som om det var 20 år emellan oss, fasade in mig och tyckte nog att det var väldígt roligt att känna sig erfarna.
1997, 18 år
Pappa såg en notis i tidningen om en öppen audition till Jesus Christ Superstar på Värmlands Teater. Jag gick dit med en vän, sjöng häcken av dom och fick en roll i kören. Detta är mitt första egentliga möte med teatervärlden och jag börjar lära känna min egen lust och vilka sammanhang jag mår bra av att vistas i.
1998, 19 år
Repetitionerna av Jesus Christ Superstar startar antagligen hösten 1997 och premiär var våren 1998, en period där jag samtidigt går på massa studentfester. Jag tar studenten och flyger för första gången i mitt liv, ensam till London, och möter upp några ur gänget som redan är där.
Min lillebror har under sommar och höst insjuknat i anorexia. Minns hur jag vinkade av honom och mamma på Landvetter och att jag egentligen inte vill åka men visste inte vad jag annars skulle göra.. Jag brevväxlade intensivt med mamma under denna period. Åkte hem igen till jul med julklappar till alla, bl.a. en lampa till Jonathan. Den snurrade runt och lämnade skuggor av fiskar i tak och på väggar i ett behagligt sken. Hade nog väldigt dålig samvete över att jag inte varit hemma och haft koll på honom och mådde bra av att köpa en present som han skulle uppskatta.
Min intentionen var att jag skulle återvända till London efter juluppehållet men jag visste nog att jag inte skulle göra det. Jag hade inte kul i London. Det var mest en sak som skulle bockas av, och jag kände stor lättnad när jag fattade beslutet att stanna i Karlstad.
Istället tog jag kontakt med Värmlandsteatern och fick en praktikperiod där.
kram/kax
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar